När min dotter föddes var det lite binär kod. Det var en tid som var ganska omvälvande. Och idag fyller hon elva med ännu ett snyggt datum. Jag har fått...

När min dotter föddes var det lite binär kod. Det var en tid som var ganska omvälvande.

Och idag fyller hon elva med ännu ett snyggt datum. Jag har fått stora barn. Jag är en stolt pappa till en vacker, smart och underbar prinsessa som vågar ta för sig av livet.
Läs gärna hennes bloggpost om idag

• 

Bloggar etiketter: Amanda Strandh, födelsedag

Katrin Zytomierska. Jag kan fascineras över fenomenet. År ut och år in kör hon på med en massa uttalanden som får folk att se rött. Hon bara fortsätter, det rinner...

Katrin Zytomierska. Jag kan fascineras över fenomenet. År ut och år in kör hon på med en massa uttalanden som får folk att se rött. Hon bara fortsätter, det rinner av henne som på en gås. Och folk fortsätter att uppröras. Jag har lite svårt att göra det – eftersom det är hon är huvudpersonen.

Men se det får man inte säga – eller fr a får man inte ifrågasätta att det hela kanske inte handlar om att hon mobbar en privatperson utan att hon faktiskt är kritisk, på sitt minst sagt idiotiska sätt, mot en reklamkampanj. Jag tycker i bästa fall hon är en fascinerande pr-apparat, oftast bara ganska märklig och då och då fullkomligt bindgalen.

Det är intressant att se en mobb igång. Att den drar igång två dagar efter blogginlägget… Läser inte Lekmer, McDonalds mfl de stora bloggar de sponsrar? Eller är det att folk är upprörda som styr deras val?

Personer som vanligtvis kan skilja mellan pr-stunts och faktiska idiotier förvandlas till frustande godhetsapostlar när det hela börjar att röra på sig men lämnar redligheten därbakom. Det är fascinerande att se hur personer väljer att tolka alla som inte skriker ”död åt Katrin” anses försvara henne.

För att ta det från början:

• Den första bloggposten tycker jag mycket är reklamkritik. Sen att KZ är en jävla idiot när hon skriver och börjar orera om personen på bilden må vara men generellt: hon kritiserar vad hon anser vara ett dumt val av modell om man som SATS faktiskt vill sälja bra träning. Jag kan säga att jag själv blev fundersam över valet av modell – inte för att kvinnan på bilden på något sätt var fel i sig själv men om den verkligen ”gör sitt jobb” i en reklamkampanj för en träningsanläggning. Reklam handlar oftast om att bygga en drömbild utan att bli för fantasifull. Det här är frågan om identifikationen mot ”vad jag kan bli” nås. KZ orerar dock snett och vint och är korkad i vanlig ordning men jag tolkade själv hennes postning som mot reklamen – inte mot kvinnan eller feta människor generellt.
• Katrin Zytomierska älskar när folk blir förbannade på henne. Det är så hon överlevt. Nämn ett inlägg där hon inte siktar in sig på att någon ska hata henne. Det är hennes livsluft. Att jaga på mot henne spelar mycket liten roll utan hon blir som ett barn på julafton.
• Finest är en oerhört stark plattform för Stureplansmodebloggandet. Det är onekligen en alldeles speciell kultur; idealet ligger långt långt från nån sorts normalitet. Det är i den kontexten man måste se hennes tirader. Det är hennes verklighet, det är den världsbild hon bedömer saker ifrån. Det är onekligen intressant att bloggandet, som skulle handla om det personliga och vanliga människans uttalanden bara är så så länge det inte gnisslar mot den allmänna meningen, mot de rätta åsikterna.
• Katrin Zytomierska har genom åren sagt så mycket idiotiska saker – inte sällan direkt mot namngivna personer. Folk har reagerat men det är när det dels handlar om fetma och dels handlar om kritik mot ett annat företag som McDonald’s, 3 och Lekmer väljer att ”sätta ner foten”. Det är när det handlar om en person som uttalar sig om en reklambild som Twitter kokar över. Jag säger inte att det är fel men jag kan tycka det är fascinerande.
• Ok, de här företagen lämnar Finest. Visst är det så att bloggandet tappar en del men det är onekligen så att det är en viktig plats. Jag är nästan säker på att vi om typ några månader åter ser McDonalds-reklam bredvid Zytomierskas blogg. Självklart gjorde de rätt i det här läget: det handlar om ren och skär pr, det handlar om skadereduktion. Och i McDonalds fall att hon dissade dem rejält i texten.

Zytomierska är en seriefigur. Det går inte riktigt att ta henne på allvar. Jag undrar om någon egentligen gör det. Mer än en hoper högljudda kritiker som i det här fallet blir lite nyttiga idits för hennes njutning av att vara most hated blogger this week.

Uppdatering: Josephine har skrivit i Resumé (att den tidningen blir någon sorts grund för hela historien visar att det här är en väldigt inom-mediasvängen-historia.