Om ett par månader ska jag på konferens med jobbet. Det har inte blivit officiellt än men en kollega har berättat för mig. Det är nämligen hon som är ansvarig för att leta rätt på en lämplig konferenslokal och boka denna. Varför det är sådant hemlighetsmakeri kring det här har jag emellertid svårt att förstå. Jag menar, konferenser är väl inte direkt ovanliga i företagsvärlden, eller hur. Hoppas att der inte är något obehagligt som ska avhandlas på den här konferensen, så kan det väl ändå inte vara. Eller jag tror inte det i varje fall. Fast man kan ju aldrig veta säkert. Men å andra sidan, vad i hela friden skulle det vara för obehagligt och varför skulle de kräva en konferens. Ifall jag varit chef för alltihop och planerat att sparka halva styrkan hade jag bara gjort utan omsvep inte kallat till någon sammankomst. Otrevliga saker är alltid bäst att klara snabbt som när man river av ett plåster. Nu har jag i och för sig en viss föraning om det kan handla om tekniska lösningar för vår internetbaserade verksamhet, till exempel seo hosting. Men det är förstås bara en kvalificerad gissning.

Jag ska hjälpa min kompis att flytta och nu ska vi packa ner alla grejer i kartonger och vi har varit och köpt lite packtejp för man måste ju tejpa igen alla flyttlådorna också. Det är väldigt roligt att min kompis ska flytta för hon ska nämligen flytta lite närmare mig och då kommer vi att kunna träffas lite oftare och det tycker jag är trevligt. Jag har ingenting emot att hjälpa till med flytten och det är ju bra om hon slipper anlita en massa flyttgubbar för dyra pengar. Hon har ju inte så mycket grejer som ska flyttas egentligen så det här kommer vi nog att klara ganska bra själva skulle jag tro. Nu är vi snart klara med själva packningen och det har ju gått jätte smidigt. Snart är det dags att köra iväg grejerna till hennes nya lägenhet också och det blir kul.

Jag vet inte om jag börjar bli gammal eller om det beror på den usla kontorsstolen jag tillbringar mina arbetsdagar i. Hur som helst så har jag sanslöst ont i ryggen och har haft det en längre tid nu, alltför länge skulle jag vilja säga. Situationen börjar på alla sätt bli ohållbar. Något måste göra och det måste göra omgående, helst igår. Jag nämligen inte gå runt med de här besvären, den här smärtan länge till. Den påverkar allting jag gör, jag kan inte koncentrera mig på mina arbetsuppgifter, det går inte att koppla av ordentligt och jag sover högst sporadiskt. I snitt bara några timmar per natt. Fortsätter det så här kommer jag förlora förståndet eller något. Jag har därför beslutat mig för att leta reda på någon är riktigt bra på helande massage. Det måste ju rimligt finnas några som kan den typen av massage Stockholm tycker man. Nu kanske inte det räcker, jag kanske behöver sjukgymnastik, en specialsäng och starka värktabletter också men man måste ju börja någonstans.

Till sommaren fyller en av mina vänner år, en jämn och ganska anmärkningsvärd siffra dessutom. Jag och ett gäng av de närmsta vännerna har därför bestämt oss för att ordna en riktigt rejäl fest till jubilarens ära. Det ska verkligen bli kul. Men det är allvar iblandat också. Den här festen måste bli lyckad på alla sätt och vis. Jag sätter hela min heder på det. På grund av detta och eftersom man knappast kan lita på det svenska sommarvädret tänker jag inte lämna något åt slumpen. Blandat annat tänker jag hyra eller kanske rentav köpa ett rejält partytält så vi har tak över huvudet och så festen inte kan regna bort. Jag tänker också leta rätt på en dokumenterat bra dj med ypperlig smak som inte pajar hela tillställningen genom att spela asjobbig tysk house musik som folk får ont i huvudet och blir sura av (det faktiskt hänt en gång). Allt måste bli perfekt. Frågan är faktiskt om hur mycket av de övriga uppgifterna jag vågar lämna ifrån mig.

Jag behöver få fatt i en festlokal Stockholm som rymmer åtminstone 200 gäster. Det uppdraget har jag fått av festkommittén på jobbet som har beslutat att en fest ska hållas på grund av att en kund har varit väldigt nöjd med firmans arbete och beslutat sig för att lägga en ny sanslöst stor order som är värd hur mycket pengar som helst. En god anledning att fira alltså. Jag önskar bara att någon annan kunde fått uppdraget att styra upp den logistiska biten. Det är nämligen verkligen inte min grej på något sätt det här. Jag tycker inte alls om att behöva styra och ställa och ringa samtal och förhandla om priser och ta reda på vad om ingår och vad som kostar extra. Men av någon anledning blir det ändå alltid jag som får ta hand om de här sakerna. Jag gör det ju, det är ju egentligen inte svårt. Men jag tycker ända att man kunde rotera lite och låta någon annan fixa sådant här i vare någon gång.

Jag tror att jag ska börja äta sallader till lunch under veckorna istället för mina vanliga pizzor, hamburgare och kebabtallrikar. Det är en hälsofråga och även en estetisk sådan. Jag har nämligen börjat lägga på mig kring midjan i oroväckande takt. Den utvecklingen måste stävjas och det snart, innan det är försent. Jag vägrar nämligen att se ut som något mumintroll, det går bara inte för sig. Nu är det visserligen inte så illa än, inte på ett bra tag skulle jag tro. Men ju längre man väntar och större problemet (magen) tillåts bli desto svårare är det att göra något åt saken. Som det är nu borde jag kunna bli av med mina extrakilon, men fortsätter jag i samma gamla invanda och ytterst ohälsosamma hjulspår kommer ett projekt som att återgå till min naturliga matchvikt vara snudd på oöverstigligt. Därför väljer jag att göra någonting nu på en gång. Jag väljer att äta bättre och hälsosammare.